räntorna

Räntorna, i ekonomisk mening, är priset på pengar över tid. De anges vanligtvis som en procentuell kostnad eller avkastning i förhållande till lånat eller upplånat belopp. Räntor kan gälla lån, sparande, eller statsskuld och inkluderar både nominella och realräntor (inflation justerad).

Det finns olika typer av räntor: kredit-, inlånings- och marknadsräntor. Krediträntor är vad låntagare betalar till långivare, inlåningsräntor vad sparare tjänar på insättningar. Marknadsräntor inkluderar statsskuldens avkastning och interbankräntor. Räntor kan vara fasta under en avtalad period eller rörliga och förändras över tid.

Hur räntorna bestäms: Centralbanker sätter en policy- eller styrränta som påverkar kommersiella bankers upplåning och utlåning. Marknadsräntor påverkas också av inflation, ekonomisk tillväxt, riskpremier och likviditet. I Sverige beslutar Sveriges Riksbank reporäntan; i andra länder gäller liknande principer med variationer i mål och kommunikation.

Effekter: Högre räntor ökar kostnaden för lån och kan dämpa konsumtion och investeringar, medan lägre räntor gör lånefinansiering billigare och ofta stimulerar ekonomin. Räntorna påverkar även realräntan för sparande och därmed köpkraften, via inflationens utveckling.

Marknaden följer ofta en avkastningskurva eller yield curve som visar räntan för olika löptider. Detta speglar investerares förväntningar och riskbedömning och kan signalera ekonomiska skiften.