styrränta

Styrränta, eller policy rate, är den centralbankens viktigaste ränta som används för att påverka penningmarknadens räntor och därigenom ekonomin. I Sverige används termen i vardagligt språk bredare än specifikt reporäntan (repo rate) och avser den ränta som centralbanken sätter som utgångspunkt för de korta marknadsräntorna. Styrräntan påverkar villkoren för lån och sparande hos kommersiella banker, vilket i sin tur påverkar konsumtion, investeringar och inflation. Genom att höja styrräntan gör centralbanken det dyrare att låna pengar, vilket brukar kyla av ekonomin och dämpa inflationen; att sänka styrräntan gör lån billigare och stimulerar efterfrågan.

Riksbanken i Sverige använder styrräntan som sitt primära instrument för att uppnå prisstabilitet enligt det övergripande inflationsmålet. Förväntningar om framtida räntor och den rådande penningmarknadens förväntningar påverkar även växelkursen och finansiell stabilitet. Beslut om styrräntan tas av Riksbankens direktion vid ordinarie penningpolitiska möten och kommuniceras vanligtvis i ett protokoll, ett pressmeddelande och i centralbankens prognosmaterial.

Styrräntan kan också spegla centralbankens syn på ekonomins tillstånd: en neutral eller lätt uppåtriktad räntenivå tyder på en starkare tillväxt eller högre inflation, medan en sänkning signalerar behov av stimulans. Termen används i många centralbankssammanhang och liknar vad som i andra länder benämns som policy rate eller key interest rate.