Refraktometern

Refraktometern är ett optiskt instrument som används för att mäta ett ämnes brytningsindex, det vill säga hur ljuset böjs när det passerar genom materialet. Brytningsindexet är kopplat till ämnets sammansättning och kan ge information om koncentration, renhet eller identitet hos vätskor och fasta ämnen. Refraktometrar används inom livsmedels-, kemisk-, farmaceutisk- och juvelerarindustrin samt i laboratorier och fältarbete.

Principen bygger på Snells lag, där ljus som passerar mellan två medier ändrar riktning beroende på deras brytningsindex. Genom att placera provet mot en plan prism och låta ljuset passera genom provet och prisman fås en brytningsvinkel som avläses på en skala eller omvandlas till ett refraktivitetsmått. Många enheter är utrustade med temperaturkompensation eftersom brytningsindex är temperaturkänsligt.

Typer av refraktometrar inkluderar handhållna prismrefraktometrar och bänkrefraktometrar av Abbe-typ. Digitala refraktometrar ger oftast direkt avläsning av refraktindex eller en koncentrationsskala, såsom Brix för sockerhalt i livsmedel. Andra specialiserade modeller används i gem- och mineralindustrin för att identifiera ädelstenar eller mineraler genom deras unika brytningsindex.

Användningen kräver noggrann kalibrering, ofta med destillerat vatten vid en bestämd temperatur, och regelbunden rengöring av prismor för att undvika felaktiga avläsningar. Refraktometern erbjuder snabb, icke-desktruktiv mätning och är ett vanligt verktyg i kvalitetskontroll och analys.