Refraktometrar

Refraktometrar är instrument som används för att mäta refraktiviteten hos ett material, vanligtvis vätskor eller gel-liknande prover, genom att bestämma brytningsindexet n hos provet. Brytningsindexet bestäms enligt Snells lag när ljus passerar mellan två medier. Måttet ges ofta som nD vid en standardtemperatur (vanligtvis 20 °C) eller som Brix, en skala som kopplar viss sockerhalt till ljusbrytning. Refraktometrar används i laboratorier och inom processindustrin för att snabbt kontrollera koncentrationer, kvalitet och sammansättning.

De finns i flera typer: handhållna refraktometrar där provet appliceras på en prism och läsningen tas direkt på en urtavla; Abbe-refraktometrar som traditionellt använder två planprismor och en skala; digitala refraktometrar där värdet visas på en display och ofta har temperaturkompensation; processrefraktometrar som är monterade i rörledningar eller tankar för kontinuerlig övervakning.

Principen grundar sig i ljusets brytning när det passerar gränser mellan medier. Ett ljus blir synligt i skalor eller avläsningar när prisman fångar brytningspunkten. Temperatur påverkar brytindexet, så många instrument har temperaturkompensation eller kräver kontrollerad temperatur.

Användningsområden omfattar livsmedel (till exempel sockerhalt i juice, vin och honung), kemi och farmaci, jordbruk och geologi. Inom oftalmologi används automatiska refraktometrar för att mäta ögats brytning och stödja glasögonrecept. Underhåll inkluderar regelbunden kalibrering med destillerat vatten och rengöring av prisman efter provet.