Påverkansoperationer

Påverkansoperationer är systematiska ansträngningar att påverka attityder, uppfattningar eller beteenden hos en målgrupp genom informations- eller psykologiska insatser. De kan genomföras av statliga myndigheter, militära organ, icke-statliga grupper eller privata aktörer och kan vara öppna eller hemliga. Målsättningarna varierar från att forma politiska beslut och opinion till att undergräva förtroendet för en motståndare eller påverka säkerhets- och demokratifunktioner.

Aktörer och syften varierar mellan staten och andra aktörer. Avsändarna kan vara officiella myndigheter, militära eller säkerhetsorgan, diplomatiska tjänster eller grupper som vill främja egna intressen. Syftet är ofta att påverka offentlig debatt, valresultat, policyutveckling eller internationella relationer, men även att skapa osäkerhet eller splittring i samhället.

Metoderna omfattar spridning av information, desinformation och propaganda, manipulering av nyhetsströmmar och sociala medier, användning av bots och troll för att forma samtal, samt psykologiska och kulturella insatser. Digitala verktyg och traditional media kan kombineras med politiska och ekonomiska påtryckningar för att förstärka effekten.

Relation till andra begrepp: påverkansoperationer är ett brett fält där begrepp som desinformation, propaganda och informationskampanjer ofta överlappar. Desinformation definieras som avsiktligt falsk information, medan propaganda syftar till organiserad påverkan. Informationens legitimitet och avsikt är centrala för hur begreppen används i olika sammanhang.

Historisk kontext och övervakning: historiskt har aktiva åtgärder användts under olika skeden av konflikten mellan stater. I modern tid har uppmärksamhet förrän främst riktats mot statliga påverkanskampanjer i digitala miljöer kopplade till val och politiska processer. Försvar mot sådana operationer bygger på ökad transparens, medborgarbildning, plattformsansvar och kommunala försvarslinjer för information och digital motståndskraft.