Planjustering

Planjustering är ett begrepp inom svensk stadsplanering som beskriver justeringar av ett redan antaget planprogram, till exempel en detaljplan eller en översiktsplan, för att spegla förändrade förutsättningar, rätta fel eller förfina planens bestämmelser utan att genomföra en fullständig planrevision. Syftet är att behålla planens övergripande mål samtidigt som mindre förändringar kan göras, till exempel små justeringar av zonindelning, byggrätt, tomtgränser, väglayouter eller tekniska detaljer som vatten och avlopp.

Process och rättslig ramverk: Planjustering följer reglerna i plan- och bygglagen (PBL). Initiering kan komma från kommunen eller från privata aktörer och markägare genom ansökan eller samråd. Planförslaget granskas tekniskt och ofta föremål för samråd och eventuellt förhandsförhandlingar, innan beslut fattas av kommunfullmäktige eller planenheten. När en planjustering antas blir den juridiskt bindande och ersätter motsvarande delar av den tidigare planen. Överklaganden kan vara möjliga enligt PBL, beroende på myndighetsområde och omfattning.

Relation till andra verktyg: Planjustering är en del av det övergripande planeringssystemet och används inom ramen för översiktsplaner och detaljplaner. Om förändringen bedöms vara betydande kan en planändring eller en ny detaljplan krävas, vilket innebär en längre process och större offentliga inslag.

Sammanfattning: Planjustering gör det möjligt att uppdatera och finjustera planer i takt med utvecklingen och nya behov, utan att behöva börja om processen från början. Den är ett vanligt verktyg för att upprätthålla planens relevans och funktion i kommunal samhällsplanering.