Omagnetiserat

Omagnetiserat betecknar ett tillstånd hos magnetiska material—vanligen ferromagnetiska eller ferrimagnetiska—där den kvarvarande magnetiseringen har minimerats eller eliminerats. I praktiken innebär det att materialet uppvisar mycket låg eller ingen nettmagneter när det inte exponeras för ett yttre magnetfält. Begreppet används ofta i sammanhang där man vill undvika oönskade magnetfält eller säkerställa repeterbar mätning och bearbetning.

Användning och betydelse av omagnetisering är särskilt viktig inom materialvetenskap och teknisk tillämpning. Vid precisionsteknik, mätinstrument, medicinsk utrustning och magnetiska komponenter kan kvarvarande magnetisering orsaka fel, påverka avkänning eller ge oönskade fält. Vid lagring och hantering av magnetiska delar minimerar ett omagnetiserat tillstånd risken för störningar från omgivande fält.

Metoder för att uppnå omagnetiserat tillstånd är vanligt förekommande. AC-demagnisering, eller degaussing, innebär att man exponeras för ett växlande magnetfält vars amplitud successivt minskar mot noll, vilket får domänerna att orientera sig slumpmässigt och därmed eliminera kvarvarande magnetisering. En annan metod är termisk demagnetisering: materialet upphettas till över Curie-temperaturen och kyls därefter i frånvaro av yttre fält, vilket ger en slumpmässig domänstruktur och låg magnetisering när det svalnar.

Begränsningar finns; vissa material, särskilt med hög koercivitet, kräver särskilda protokoll eller energi för fullständig demagnetisering. Dessutom kan exponering för starka yttre fält återinföra magnetisering om materialet inte hålls i skyddad miljö.