Naturåterställning

Naturåterställning är avsiktliga åtgärder för att återställa ekosystemens struktur, funktion och motståndskraft efter störningar eller degradering. Målet är ofta att återgå till ett referensläge eller att återetablera centrala processer som möjliggör långsiktig biodiversitet och leverans av ekosystemtjänster.

Målsättningen uppnås genom passiv återhämtning eller aktiv återställning. Passiv återhämtning innebär att låta naturen regenerera av sig själv när omgivningen förutsättningar återställs. Aktiv återställning involverar åtgärder som att plantera och återintroducera arter, återuppbygga hydrologiska flöden, avlägsna hinder (t.ex. dammar eller dikningar) och skapa eller restaurera livsmiljöer som våtmarker, naturliga skogar eller öppna betesmarker.

Arbetet kräver systematisk planering, uppföljning och adaptiv förvaltning samt bred samverkan mellan myndigheter, markägare, forskare och lokalbefolkning. Det sätts upp mål och indikatorer för biologisk mångfald, vattenkvalitet, kolinlagring och ekosystemtjänster, med regelbunden utvärdering och justering av åtgärder.

Exempel på naturåterställning omfattar våtmarksrestaurering, återställning av vattendrag och naturliga flöden, återplantering av inhemska skogar samt återställande av betesmarker och gräslandskap. Effekterna kan ta tid att visa sig och påverkas av klimatförändringar samt omgivande markanvändning.

Utmaningar inkluderar finansiering, långsiktigt engagemang och osäkerhet i hur ekosystemet svarar, risk för invasiva arter och konflikter mellan olika intressen om markanvändning. Framgång beror på att projekten anpassas till landskapet, kopplas till regional planering och följs upp under lång tid.