Målsubstansen

Målsubstansen är den substans som är föremål för mätning eller identifiering i en studie, övervakningsprogram eller regulatorisk bedömning. Begreppet används inom flera discipliner där ett visst ämne kartläggs systematiskt, till exempel i miljöanalys, klinisk kemi, läkemedelsutveckling och rättsmedicin. Den definieras ofta i ett analysprogram eller en specifik metod och fungerar som referenspunkt för kvantifiering och tolkning av provresultat.

Användningen av målsubstansen styrs av relevans för hälsa och miljö, förekomst i provtagningsmiljöer samt gällande regelverk. I övervakning och reglering listas målsubstanser som ska följas upp i prover från luft, vatten, jord eller livsmedel. Vid metodutveckling preciseras hur provet bäst hanteras, hur målsubstansen avgränsas från bakgrundsstörningar och hur känslighet, noggrannhet och precision uppnås.

Analytiska tekniker som ofta används för att påvisa målsubstansen inkluderar kromatografi kombinerad med masspektrometri, ibland kompletterad med våg- eller spektroskopiska metoder. Val av teknik påverkas av målsubstansens kemiska egenskaper, provets komplexitet och krav på snabbhet och kostnadseffektivitet. Resultat redovisas som koncentrationer i relevanta enheter och bedöms utifrån angivna gränser för upptäckt eller kvantifiering samt regulatoriska eller vetenskapliga tolkningsramar. Målsubstansen utgör därmed en nyckelparameter i kommunikation mellan analys och beslut.