Metodöppenhet

Metodöppenhet är ett begrepp inom forskning som beskriver hur öppet en studies metoder, data och analys kommuniceras och hur lätt det är att granska och upprepa resultaten. Begreppet står i nära relation till öppen vetenskap och ansatsen att förbättra tillförlitlighet och återanvändbarhet i forskning. Metodöppenhet omfattar flera dimensioner: studiens design och rekrytering, insamlade data, bearbetning och analys, samt de verktyg och koder som används för att bearbeta data. Det innebär att metoder redovisas i tillräcklig detaljnivå och att koder, algoritmer och analyssteg görs tillgängliga under lämpliga licenser.

Praktiska inslag inkluderar preregistrering av studier och analysplaner, öppna databaser och arkiv för större datauppsättningar, liksom fri tillgång till källkod och analysrutiner. I många sammanhang används även delade protokoll, checklists och rapporteringsriktlinjer för att säkerställa att metoder dokumenteras systematiskt.

Fördelarna med metodöppenhet inkluderar ökad reproducerbarhet, förbättrad granskning och förtroende, samt möjligheter till återanvändning och jämförande studier. Utmaningar rör integritet och sekretess, särskilt vid personuppgifter eller kommersiell känslig information, samt kostnader för lagring och underhåll av öppna data och kod. Det krävs också kulturella förändringar och utbildning bland forskare.

Alltså metodöppenhet är en del av bredare rörelser mot öppen vetenskap, där forskningspolitik, tidskrifter och institutioner ofta uppmuntrar eller kräver att metoder och data görs tillgängliga under tydliga villkor.