Maktdifferenser

Maktdifferenser är skillnader i hur olika grupper eller individer kan påverka beslut och få tillgång till värdefulla resurser. De uppstår när kontroll över information, pengar, status eller juridiska rättigheter inte är jämnt fördelad och därmed gör vissa aktörer mer inflytelserfulla än andra. Maktdifferenser är ofta institutionaliserade och uppstår via politiska system, ekonomiska strukturer, utbildning, arbetsmarknad och mediekanaler, men kan också härröra från informella normer och socialt kapital.

Inom sociologi och organisationsteori används flera begrepp för att beskriva makt: beskyddande eller tvångsmakt, belöningar, legitim myndighet, expertis och referensskap. Dessa källor till makt får individer och grupper att fatta beslut, förhandla och forma normer. Begreppet maktdistans eller "maktavstånd" (från Hofstedes dimensioner) beskriver i vilken grad medlemmar i en grupp accepterar ojämlika maktstrukturer.

Effekter av maktdifferenser kan vara funktionella för samhället genom att underlätta koordinering, men de kan också leda till ojämlikhet, begränsad deltagande, discrimination och minskad social rörlighet. Att mäta maktdifferenser sker ofta genom att analysera fördelning av resurser, beslutsfattande och politisk representation.

För att motverka alltför stora maktdifferenser diskuteras reformer som öppenhet, demokratisering, facklig organisering, rättssäkerhet, utbildning och tillgång till information. Digitalisering kan både förstärka och minska maktobalanser beroende på hur den används.