Lönestrukturering

Lönestrukturering är processen att omorganisera ett företags löne- och ersättningsstruktur så att den bättre motsvarar organisationens mål, marknadsförhållanden och interna rättvisa. Den omfattar ofta arbetstegs- och befattningsklassificering, lönespann och policys för kompensation, samt hur olika lönekomponenter samverkar, till exempel baslön, rörlig lön och förmåner.

Syften och drivkrafter med lönestrukturering är att öka konkurrenskraften, attrahera och behålla talang, förenkla löneadministrationen samt stödja en rättvis och prestationsbaserad belöning. Drivkrafter kan vara strukturella förändringar som omorganisation, sammanslagningar eller automatisering, ny affärsstrategi och behov av kostnadskontroll. I Sverige sker ofta lönestrukturering inom ramen för kollektivavtal, och förändringar förhandlas i regel med fackföreningar eller arbetsgivarföreningar.

Nyckelkomponenter och metoder inkluderar arbetsvärdering eller poängsystem för jämförelse mellan roller, marknadsbenchmarking mot relevanta externa lönenivåer, och val mellan olika sätt att strukturera lönespann, som traditionella nivåer eller broadbanding. Andra element är kompetens- eller färdighetsbaserad lön, meritbaserad belöning samt policys för baslön, rörlig lön och eventuella långsiktiga incitament. Implementeringen innefattar behovsanalys, design, pilotprojekt och bred rullning samt uppföljning och justering baserat på resultat.

Utmaningar i lönestrukturering inkluderar risk för skevhet i intern rättvisa, risker för att misslyckas med extern konkurrenskraft samt administrativa bördor och datakvalitet. Framgång påverkas av tydlig kommunikation, involvering av berörda parter, och iakttagande av lagstiftning samt jämställdhets- och diskrimineringsprinciper. Bolag följer ofta upp ny strukturens effekter på nyrekrytering, turnover och totala kostnader.