Lökosit

Lökosit är den samlade beteckningen för kroppens vita blodkroppar och utgör en central del av immunförsvaret. De cirkulerar i blodet och migrerar snabbt till vävnader vid infektion eller vävnadsskada. Produktionen sker i benmärgen genom hematopoes och omfattar två huvudlinjer: granulocyter (neutrofiler, eosinofiler, basofiler) och agranulocyter (lymfocyter, monocyter). Neutrofiler står för den största andelen och bidrar främst till fagocytos av bakterier; monocyter vandrar till vävnad där de blir makrofager som presenterar antigener. Lymfocyter (B-celler, T-celler och NK-celler) är centrala för adaptiv immunitet. Eosinofiler bekämpar parasiter och deltar i reglering av allergiska reaktioner, medan basofiler frisätter histamin och andra mediatorer vid inflammation.

Ordinära antal lökocyter ligger vanligtvis mellan cirka 4 och 11 x 10^9 liter−1 hos vuxna. Differentialräkningen beskriver hur antalet fördelar sig mellan celltyperna: neutrofiler dominerar ofta (ungefär 40–70 %), följt av lymfocyter (ca 20–40 %), monocyter (ca 2–8 %), eosinofiler (ca 1–4 %) och basofiler (<1 %). Lökocyter mäts som en del av fullständigt blodstatus och kan även bedömas på blodutstryk eller med automatiska räknare.

Avvikande lökocytantal kan bero på infektion, inflammation, läkemedel eller skada på benmärgen. Leukocytos innebär förhöjt antal; leukopeni innebär nedsatt antal. En differentialräkning hjälper ofta till att lokalisera orsakerna.