Luftvägarna

Luftvägarna är de strukturer i andningssystemet som leder inandningsluft från omgivningen till lungornas alveoler och samtidigt filtrerar, värmer och fuktar luften. De delas vanligtvis in i övre luftvägarna – näsa, bihålor, svalget och struphuvudet – och nedre luftvägarna – luftrören (trachea), dess förgreningar i bronkerna och bronkiolerna samt de sista luftvägsgrenarna fram till alveolerna.

Funktionerna är främst att förmedla luft till gasutbytet i lungorna. Inandningsluften värms upp, fuktas och renas genom slemproducerande celler och cilier i epitelet. Mucociliär clearance flyttar slem och fångade partiklar mot svalget. Luftvägarnas rörelser regleras av muskler i bröstkorgen och diafragma, och skyddande mekanismer som hostning hjälper till att undanröja främmande ämnen.

Anatomi och struktur: trachea och större bronker har brosk i väggarna, medan mindre bronker och bronkioler saknar brosk men innehåller glatt muskulatur som reglerar luftflödet. Alveolerna är små luftfyllda blåsor där gasutbytet sker via tunna väggar omgivna av kapillärer. Epitelets sammansättning dominerar av flerradigt cylindriskt epitel i större delar, med cilier och slemproducerande celler som stödjer försvar och clearance.

Viktiga kliniska aspekter: luftvägarna kan påverkas av infektioner som förkylning, influensa och pneumoni, samt av kroniska tillstånd som astma och KOL som orsakar obstruktion. Exponering för rök, damm eller miljögifter och allergier irriterar ofta luftvägarna. Behandling fokuserar på inflammation, bronkdilatation och slemavlägsning.