Lossykomprimering

Lossykomprimering är en metod för att minska filstorleken genom att permanent ta bort information från en datafil. Tekniken används främst för ljud-, bild- och videoinnehåll där små kvalitetsförluster upplevs som acceptabla när filstorleken minskar. När filen avkodas rekonstrueras den med den information som finns kvar, men den borttagna detaljen går aldrig att återställa.

Principen bygger ofta på transformkodning och kvantisering. Data omorganiseras i frekvens- eller tidsdomänen och vissa komponenter kvantiseras till färre nivåer eller tas bort helt. För att minska upplevda förluster används perceptuella modeller som utnyttjar människans känslighet för olika frekvenser eller bild- och ljuddetaljer; information som anses mindre viktig för perception elimineras mer än viktigare detaljer.

Bitraten styr hur mycket data som behålls. Ju högre bithastighet desto bättre kvalitet, men större filstorlek. Kvaliteten påverkas av val av kvantiseringsnivåer och hur väl algoritmen bevarar överrepresentation och redundans. Typiska artefakter vid hög komprimering är blockighet i bilder, ringing och färgförvrängningar i ljud, samt överlagringar i snabba bildsekvenser.

Vanliga tillämpningar är JPEG eller WebP för bilder, MP3 och AAC för ljud samt MPEG-4/H.264/HEVC för video. Lossykomprimering används ofta i streaming, digital lagring och snabba överföringar där balans mellan kvalitet och filstorlek behövs.

Fördelar inkluderar minskat lagringsutrymme och bandbredd; nackdelar är permanenta kvalitetsförluster och mindre flexibilitet vid efterhandsredigering.