Ledrörelser

Ledrörelser är de rörelser som möjliggörs av kroppens leder när benen rörs i förhållande till varandra. Rörelserna kan ske aktivt, styrda av skelettmuskler, eller passivt, till exempel vid terapeutiskt arbete eller vid tester. Ledrörelserna är centrala för dagliga aktiviteter och sport, och deras funktion påverkas av struktur, mjukvävnad och nervsignaler.

Ledernas rörlighet varierar beroende på ledtyp. Kulled (till exempel höft och axel) tillåter rörelser i flera plan, medan gångjärnsleder (armbåge och knä) främst rör sig i böjning och sträckning. Mellan dessa finns ellipsoid- och pivotsled som möjliggör kombinerade rörelser samt rotation runt en axel. Strukturer som ledkapsel, ligaments och menisker bidrar till stabilitet och begränsar rörligheten.

Rörelsernas vanligaste namn inkluderar flexion (böjning), extension (sträckning), abduktion (för bort från mittlinjen), adduktion (mot mittlinjen) samt rotation. Cirkumduktion innebär en kombination av rörelser i en cirkel. I underarmen används pronation och supination, och i fotleden nämns ofta plantar- och dorsalflektion.

Rörelseomfånget mäts vanligtvis i grader med en goniometer under kliniska undersökningar. Omfånget påverkas av smärta, stelhet, ålder, träning och tidigare skador. Bevarande eller återställande av normal rörlighet är centralt i fysioterapi och rehabilitering efter skada eller operation.

Vanliga tillstånd som påverkar ledrörelser är artrit, artros, bursit och ligament- eller menisskador. För att förhindra nedsatt rörlighet betonas ofta regelbunden träning, uppvärmning och korrekt teknik. Ledrörelser utgör ett grundbegrepp inom anatomi, fysiologi och ortopedi.