Landsgränserna

Landsgränserna avser de politiska gränser som avgränsar ett lands territoriella område mot andra stater. De fungerar som gränser för suveränitet, jurisdiktion och kontroll av migration, handel och försvar. En landsgräns kan följa naturliga landformer som floder och berg eller vara en geometrisk linje på kartan som fastställs genom avtal. Till skillnad från havsgränser förvaltas de främst i samband med markterritoriet och nationell lagstiftning, även om flera gränsfrågor ofta kopplas till maritima frågor i närheten av kusten.

Processen att fastställa en landsgräns består av två huvudsakliga faser: delimitation, den politiska överenskommelsen om gränsens läge; och demarkation, uppsättningen av fysiska markeringar längs gränsen. Markeringarna kan vara stolpar, balkar, skyltar eller naturliga tecken. Gränsövergångar mellan länder regleras av nationell lagstiftning och internationella avtal och innefattar ofta visum-, pass- eller tullrutiner samt tullkontroll.

Landsgränserna påverkar ekonomi och samhälle genom handel, arbetskraftsrörelser och kulturellt utbyte, samtidigt som de kan fungera som säkerhets- och kontrolllinor. I många regioner finns det historiska eller samtida tvister om gränsens läge eller tolkning, vilket ofta löses genom bilaterala avtal eller internationell rätt, exempelvis genom skiljedom eller förhandlingar. Modern praxis betonar fredliga lösningar och gränsregionalt samarbete samt goda grannrelationer.