Lagstiftningsom

Lagstiftningsom är ett begrepp som förekommer inom statsvetenskap och juridik och används för att beskriva det område eller den domän som rör lagstiftning. Begreppet avser både processen att skriva och anta lagar och de institutioner, regler och principer som formar hur lagar skapas, reformeras och används inom ett rättssystem.

Ordet är sammansatt av lagstiftning och om, vilket på svenska ofta används för att beteckna något som gäller “om lagstiftning” eller “från lagstiftningens perspektiv”. I praxis används lagstiftningsom för att analysera hur lagstiftningen uppstår, hur den påverkas av politiska beslut och hur den anpassas över tid.

Omfattningen inkluderar flera olika delar. Utarbetande av lagförslag och regelförslag, utskottsgranskning i parlamenten eller motsvarande organ, och det slutliga godkännandet av lagstiftningen. Andra viktiga moment är rättslig harmonisering inom och mellan myndigheter, konsekvensutredningar, offentlig transparens samt samråd med berörda aktörer. Efter antagandet innebär det implementering, tillsyn och eventuell tolkning och översyn i rättstillämpningen.

Skillnader mellan länder och rättssystem påverkar hur lagstiftningsom tillämpas. I starkt centraliserade system präglas processen av centrala myndigheter och parlamentets kontroll, medan federala eller konstitutionellt komplexa system ofta kräver överstatlig samordning och olika nivåer av lagstiftning. Lagstiftningsom används också i analyser av regelverkets effektivitet och rättssäkerhet.

Se även: konstitutionell rätt, administrativ rätt, lagstiftningsprocess, regleringsarbete, konsekvensutredning.