överstatlig

Överstatlighet är ett begrepp inom statsvetenskapen som beskriver ett system där beslut och myndighet överförs från medlemsstaterna till en överstatlig institution, vars regler och beslut gäller direkt för medlemsländerna. I en överstatlig ordning har en gemensam organisation befogenhet att fatta beslut som blir bindande utan att varje land först behöver godkänna beslutet i nationell förvaltning. Detta står i kontrast till interstatst samarbete där länderna själva behåller kontroll och beslut ofta kräver enhällighet eller nationell implementering.

Den mest genomgripande och tydligt överstatliga strukturen finns inom Europeiska unionen. EU-rätten har företräde framför medlemsländernas nationella lagstiftning i många frågor, och EU-domstolen innebär en gemensam rättslig tolkning. Medlemsstaterna överför vissa befogenheter till EU-institutionerna, exempelvis inom handel, konkurrens och inre marknad, och beslut kan vara direkt tillämpliga i medlemsländerna. Andra internationella organisationer har mer interstatliga inslag där beslut ofta kräver nationell ratifikation och implementering.

I praktiken varierar graden av överstatlighet mellan olika frågor och över tid. Inom EU finns en underbyggd struktur där EU-rätten i många fall står över medlemsländernas lagstiftning och där beslut kan vara bindande direkt. Andra internationella organisationer uppvisar oftare interstatliga inslag, där beslut kräver nationell ratifikation och implementering.

Kritiker påpekar att överstatlighet innebär avdrag av nationell demokratiskt ansvar och risk för att beslut upplevs som avlägsna från medborgare. Förespråkarna hävdar att överstatligt samarbete möjliggör bättre hantering av gränsöverskridande frågor, ökad rättssäkerhet och ekonomiska fördelar. Diskussioner om överstatlighet fortsätter särskilt i relation till EU:s utveckling och hur suveränitet ska balanseras mot gemensamma mål.

Relaterade begrepp inkluderar suveränitet, federalism och intergovernmentalism.