Läkningsprocessen

Läkningsprocessen är kroppens biologiska mekanism för att reparera skadad vävnad efter trauma, kirurgi eller sjukdom. Den innefattar samverkan mellan celler, proteiner och vävnadstyper som arbetar för att återställa struktur och funktion så mycket som möjligt.

Processen delas ofta in i tre övergripande faser: inflammationsfasen, proliferationsfasen och mognads-/remodelleringsfasen. Varje fas har sina celler och aktiviteter men överlappar ofta i tid.

Inflammationsfasen varar vanligtvis från skadetillfället upp till cirka dag fyra. Blodkärl dras samman och blodkoagel bildas. Inflammatoriska celler tar upp fighten mot skadad vävnad och infektion, vilket gör området säkrare för ny vävnadsbildning.

Proliferationsfasen följer och varar i dagar till veckor. Ny vävnad bildas genom fibroblastaktivitet, reepitelialisering och angiogenes. Granulationsvävnad fyller såret och stödjer läkningsprocessen tills ny yta kan täcka området.

Mognads-/remodelleringsfasen innebär omstrukturering av kollagen och förlängd stärkt funktion i den nybildade vävnaden. Denna fas kan pågå i veckor till år och resulterar i ett starkare men ofta mindre elastiskt område samt ärrbildning.

Faktorer som påverkar läkning inkluderar näringsstatus och tillgång till protein, vitaminer (särskilt C och zink), ålder, sjukdomar som diabetes, rökning, infektioner samt god lokal cirkulation och syretillgång. Klinisk vård fokuserar på rätt sårvård, infektionkontroll, immobilisering eller rehabilitering efter behov och uppföljning för att upptäcka komplikationer.