Lägesändringar

Lägesändringar är förändringar i ett objekts position i förhållande till ett referenssystem eller koordinater. Begreppet används över flera discipliner och omfattar både horisontella och vertikala förflyttningar samt förändringar över tid, som kan vara abrupta eller sakta fortskridande.

Inom geodesi och mätteknik används lägesändringar främst för att beskriva hur punkter på jordens yta rör sig över tid till följd av tektoniska krafter, kompression, subsidence eller upphöjning. Mätningsmetoderna inkluderar GNSS-nät (globala satellitpositioneringssystem), nivellering och totalstationer, där förändringar uttrycks som förändringar i koordinater eller som en rörelsevektor. För tektoniska rörelser ligger typvärdena på millimeter till centimeter per år.

Inom geologi och geofysik omfattar lägesändringar både snabba förändringar vid jordbävningar – när jordskalfel släpper och orsakar skarp förflyttning – och långsamt sådant som fault creep och primär deformation. Ytterligare kan landsänkningar, upphöjning och yttre erosion och sedimentation bidra till förändringar i terrängens läge över längre tidsperioder.

I teknik och konstruktion kan lägesändringar uppkomma genom sättningar av grunder, markförändringar i slänter eller rasrisker, vilket kräver övervakning för säkerhet och underhåll av infrastruktur. Inom biologi och robotik används begreppet för att beskriva lägesförändringar hos kroppens segment eller en robots pose, vilket är centralt för rörelseanalys och styrning.

Mätning och övervakning av lägesändringar sker ofta med InSAR, LiDAR och GNSS-nätverk, och data rapporteras i ett gemensamt geodetiskt referenssystem över tid.