Kvicksilverinnehåll

Kvicksilverinnehåll är ett begrepp som beskriver mängden kvicksilver som finns i ett material, en produkt eller ett prov. Det rapporteras oftast som massa av kvicksilver per massa (mg/kg eller ppm) eller per volym (mg/L) särskilt när man arbetar med vätskor. Begreppet används inom miljövetenskap, toxikologi, arbetsmiljö och reglering för att bedöma exponering och kontaminering.

I miljösammanhang används kvicksilverinnehåll för att känna igen föroreningar i jord, sediment och vatten samt i organismer. Det spelar en central roll i övervakning av kvicksilverutsläpp och i studier av kvicksilvercykler. Inom industrin och för konsumentprodukter används det för att säkerställa efterlevnad av regleringar om kvicksilver och för att vägleda märkning, hantering och avfallshantering. Även livsmedel, särskilt vissa fiskarter, granskas för kvicksilverinnehåll för att bedöma kostrelaterad exponering.

Mätning av kvicksilverinnehåll kräver laborativanalys efter lämplig provberedning. Vanliga tekniker inkluderar kallångsöndring (cold vapor) i atomabsorptions- eller fluorescence-diskologi (CVAAS/CVAFS) samt ICP-MS. Metoderna innefattar ofta extraktion eller digestionssteg samt noggrann kvalitetskontroll med certifierade referensmaterial.

Hälsa och säkerhet är centrala, eftersom kvicksilver kan vara toxiskt och påverka nervsystemet, njurar och fosterutveckling. Data om kvicksilverinnehåll används för riskbedömningar, regelverk och miljöförvaltning, bland annat vid sanering, emissionskontroll och kostråd. De bidrar också till uppföljning av minskningar i utsläpp och i exponering genom livsmedelskedjan.