Krigssammanhang

Krigssammanhang är ett svenskt begrepp inom historia, statsvetenskap och internationell rätt som beskriver de omständigheter under vilka väpnade konflikter uppstår, utvecklas och avslutas. Begreppet omfattar aktörer (statliga och ickestatliga grupper), orsaker (politiska, ekonomiska, etniska, religiösa), konfliktens omfattning och intensitet, geografi och tidsförlopp från eskalering till postkonflikt.

I analys används krigssammanhang för att förstå hur beslut om krig fattas (jus ad bellum) och hur krig får bedrivas enligt internationell rätt (jus in bello). Det innefattar även humanitär situation, civilbefolkningens skydd, flykting- och migrationspåverkan, resursfördelning och ekonomisk påverkan. Inom forskningen studeras faktorer som orsaksdrivkrafter, aktörers strategier, internationell inblandning, sanktioner och fredsbyggande insatser. Medias rapportering bedömer hur information, propaganda och desinformation formar förståelsen av krigssammanhanget.

Krigssammanhang kan beskrivas med olika modeller som betonar övergångar från eskalering till avtrappning, konfliktlösning, fredsförhandlingar och återuppbyggnad. Begreppet används i policyarbete och riskbedömning av regeringar och internationella organisationer, där kunskap om krigssammanhanget styr prioriteringar inom humanitärt stöd, skydd av civila och återhämtningsåtgärder. Utmaningar inkluderar mörkertal i rapportering, partiskhet och gränsdragningsproblem mellan stridande och icke-stridande.