Kraftöverföring

Kraftöverföring är processen att överföra energi från en energikälla till en nyttjande enhet så att arbete kan utföras. Den kan ske genom olika medier, främst mekanisk, elektrisk, hydraulisk och pneumatiskt. Olika system används beroende på vad som ska överföras, avstånd och krav på kontroll och effekt.

Mekanisk kraftöverföring innebär överföring av skenbar effekt mellan roterande eller linjära delar. Nyckelkomponenter är axlar, kulfjädrar och lager, samt kraftöverförande element som växlar och drev, remdrivningar eller kedjedrivningar, samt kopplingar och tätningar. Effektiviteten är ofta hög vid rätt underhåll, typiskt i intervallet 90–99 procent för moderna växellådor och drivsystem, medan friktion, lutning, axialspel och missanpassning kan minska den. Användningar finns i tillverkningsmaskiner, transportsystem och fordon.

Elektrisk kraftöverföring flyttar energi i form av elektriska strömmar genom nätverk av ledningar och omvandlare. Högspänningsnät används för långa avstånd för att minska effektförluster. Viktiga komponenter är generatorer, transformatorer, ledningar och stationer. Effektförluster uppstår främst genom resistiv förlust i ledare och förluster i omvandlare. Både växelström och likström används; HVDC-teknik används ibland för mycket långt avstånd eller under havet.

Hydraulisk och pneumatiskt kraftöverföring använder vätska eller kompressorluft för att överföra kraft, ofta med mycket höga moment vid låga hastigheter. Dessa system används i maskiner, verktyg och robotik där snabb respons eller isolation krävs.

Design och underhåll av kraftöverföringssystem betonar säkerhet, överbelastningsskydd, smörjning, korrosionsskydd och regelbunden inspektion för att upprätthålla prestanda och livslängd.