Kontrollmiljö

Kontrollmiljö är, inom ramen för intern kontroll, grunden för hur en verksamhet styrs och kontrolleras. Den innefattar organisationens etik och integritet, kompetens, ledningens filosofi och arbetssätt, samt hur befogenheter och ansvar är fördelade. Den sätter tonen längst upp i organisationen och påverkar hur risker uppmärksammas och hanteras.

Kontrollmiljön påverkar utformningen och effektiviteten hos övriga komponenter i intern kontroll, såsom riskbedömning, kontrollaktiviteter, informations- och kommunikation och övervakning. En stark kontrollmiljö ökar sannolikheten att policies följs och att fel eller bedrägerier upptäcks; en svag sådan ökar riskerna.

Nyckelelementen inkluderar etisk kultur och integritet, styrelsens och ledningens uppförande och övervakning, tydliga befogenheter och ansvar, personalpolitik och kompetensutveckling, samt tydlig kommunikation av policyer och förväntningar.

Implementering och bedömning: Kontrollmiljön etableras av styrelsen och ledningen, kommuniceras via etiska koder, policies och utbildning, och återspeglas i hur beslut tas, hur konflikter hanteras, och hur uppförandekoder följs. Löpande övervakning och uppföljning ger underlag för justering.

Relation till ramverk: I COSO-kontrollramverket betraktas kontrollmiljön som den grund som resten av kontrollkomponenterna vilar på. Den påverkar måluppfyllelse inom finansiell rapportering, efterlevnad av lagar och operationell effektivitet och riskhantering. I svenska bolagsrapporter är den ofta beskriven i styrelsens arbete med styrning och intern kontroll.