Katastrofescenarier

Katastrofescenarier är strukturerade och plausibla berättelser om framtida händelser som kan orsaka allvarliga störningar i samhällsfunktioner. De används som ett verktyg för riskbedömning och krisberedskap och syftar till att utforska hur olika aktörer skulle reagera, hur skador kan uppstå och hur återhämtning kan ske.

Scenarierna kan vara naturliga, tekniska eller mänskligt orsakade och innehålla olika kombinationer av faktorer som väderextrema händelser, olyckor i industri eller energi, cyberhot eller pandemier. Vanliga kategorier är naturkatastrofer, tekniska olyckor, hot mot infrastruktur och komplexa, samverkande händelsekedjor.

Användningsområden inkluderar offentlig sektor, regional och kommunal krisberedskap, försörjnings- och transportsystem, sjukvård och kritisk infrastruktur samt näringslivet och tjänstesektorn. Genom att bygga olika scenarier kan myndigheter och företag testa beredskap, kommunikation, beslutsprocesser och resurstilldelning under pressade förhållanden.

Utvecklingsprocessen innefattar riskidentifiering, scenarioplanering och berättelsebyggande, ofta följt av kvantifiering av konsekvenser och sannolikheter samt osäkerhetsanalys. Metoder som tabletop-övningar, fullskaleövningar, red teaming och simuleringar används för att träna team och optimera planer. Data och modeller stödjer analysen.

Fördelarna inkluderar bättre förståelse av svagheter, förbättrad kommunikation och bättre användning av resurser. Begränsningar handlar om osäkerhet i antaganden, risk för överdriven fokus på vissa scenarier och kostnader för övningar och åtgärder.

I Sverige används katastrofescenarier inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och i kommunala riskanalyser för att stärka samhällsresiliens och planera åtgärder inför olika hot. De är inte prediktiva utan verktyg för planering och lärande.