Kapillär

Kapillär är ett svenskt adjektiv och substantiv som används inom biologi, medicin och fysik för att beskriva mycket små dimensioner eller små blodkärl i kroppen. Begreppet används vanligtvis i två närbesläktade sammanhang: mikrocirculationens små blodkärl och fenomenet kapillärverkan i vätskor.

Inom medicin och fysiologi avser kapillärer de minsta blodkärlen som sammanbinder arterioler och venoler. Hårenätverk bildar mikrocirculationen där utbyte av syre, koldioxid, näringsämnen och avfallsprodukter sker mellan blod och vävnad. Kapillärer är vanligtvis ett cellager tjocka med en endotelcellslager och en understödjande basalmembran. Beroende på vävnad klassificeras de som kontinuerliga, fenestrerade eller sinusoida, vilka skiljer sig i genomsläpplighet. Diametern är cirka 5–10 mikrometer och röda blodkroppar passerar ofta i en enda fil.

Kapillärverkan, inom fysik och kemi, beskriver vätskors uppstigning i smala rör eller porösa material på grund av adhesiva krafter mellan vätskan och ytan samt kohesiva krafter inom vätskan. Ytspänning, ytkontrastsaversion (kontaktvinkel), vätsködens densitet och gravitation påverkar höjden som vätskan når i röret. För ett cylindriskt rör blir höjden ungefär h = 2γ cos(θ) / (ρ g r), där γ är ytspänningen, θ är kontaktvinkeln, ρ är densiteten, g är gravitationen och r är rördiametern. Små rör medför större uppstigning.

I växter bidrar kapillärverkan till vattenrörelse i xylem och i andra små kärl, ofta som en del av den övergripande transporten som även drivs av transpiration. Kapillärfenomen är centralt för förståelsen av blodcirkulationens mikroskopiska delar och vätskeflöden i naturen.