Köbaserad

Köbaserad är en term som beskriver system, processer eller arkitekturer som bygger på köer som centralt mekanism för att hantera arbete, begäran eller data. Ordet kommer från kö, som betyder en väntande linje, och baserad, som indikerar designens huvudprincip. Begreppet används inom datavetenskap, mjukvaruarkitektur och operations management.

I mjukvaruarkitektur används köbaserade lösningar för asynkronisering, lös koppling mellan komponenter och bättre belastningshantering. Ärenden placeras i en kö och bearbetas av konsumenter när resurser finns, vilket ger backpressure och skalbarhet. Vanliga exempel är meddelandeköer och uppgiftköer för bakgrundsjobb, orkestrering och eventdrivna flöden. Teknologier som RabbitMQ, AWS SQS och olika köfunktioner i mikrotjänstmiljöer förekommer i praktiken. Kafka används ofta i kö-/loggliknande mönster men är i grunden en händelseström.

Fördelar inkluderar ökad modularitet, bättre felhantering och jämnare belastning genom decoupling av producenter och konsumenter. Köer möjliggör återförsök, pålitlig lagring och dead-letter queues (DLQ) för misslyckade uppgifter. Viktiga designaspekter är leveranssäkerhet, ordning (ofta FIFO), övervakning och felhantering. Nackdelar kan vara ökad latens och ökad komplexitet vid felsökning i distribuerade system.

Användningsområden omfattar molntjänster, webbapplikationer, bakgrundsuppgifter, datainsamling och serviceflöden där arbete väntar i kö innan behandling. Inom produktion används även fysiska köer och buffertar för att jämna ut arbetsflöden och leveranssäkerhet. Köbaserad design är central i många moderna arkitekturer, särskilt inom mikrotjänster och eventdrivna system.

Se även: köteori, meddelandebroker och eventdriven arkitektur.