Jordmassa

Jordmassa är den materiella massan av jord som utgör markens volym. Den består huvudsakligen av mineralpartiklar, organiskt material, vatten och luft och kan variera betydligt i textur, struktur och fukthalt. Jordmassans egenskaper avgör bland annat hur vatten infiltrerar, hur mycket vatten marken kan lagra och hur tillgången på näringsämnen ser ut för växter.

Sammansättning och egenskaper. Textur beskriver förhållandet mellan sand, silt och lera och bestämmer hur snabbt vatten dränerar samt markens porositet. Organiskt material, ofta humus, påverkar näringsinnehåll, vattning och pH-nivåer. Jordmassans struktur beskriver hur partiklar binds samman i aggregat, vilket påverkar luft- och vattenrum samt risken för kompaktering. Jordens densitet och porositet är centrala geotekniska egenskaper som styr bärighet och vattenrörelse.

Bildning och horisonter. Jord uppkommer genom pedogenes, där klimat, organismer, topografi, moderjord och tid samverkar. En typisk jordprofil innehåller horisonter som O (organiskt material), A (näringsrikt mineralmaterial och humus), ofta E (utfällning av material), B (ackumulering av mineraler), C (moderjordens föreningslager) och R (berggrund). Dessa horisonter speglar markens historia och funktion.

Användning och betydelse. Jordmassa är central inom jordbruk, skogsbruk och bygg- och anläggningsverksamhet. I geoteknik bedöms jordmassans skjuvhållfasthet, dränering och konduktivitet för att planera fundament, schaktningsarbete och magasinslösningar. Bevarande av jordmassa mot erosion, övergödning och kompression är viktigt för långsiktig markhälsa och produktivitet.