Industrialiserings

Industrialisering beskriver övergången från ett jordbruksbaserat samhälle till en industri- och maskinbaserad ekonomi. Den kännetecknas av mekanisering, fabriker, nya energikällor och ökad arbetsdelning. Omställningen förändrade ekonomiska mönster, urbanisering och sociala strukturer och krävde ny reglering, infrastruktur och utbildning.

Den första industriella revolutionen uppstod i Storbritannien på 1700-talet och spred sig under 1800-talet till Europa och Nordamerika, med ångmaskinen, spinnmaskiner och järnvägar som nyckelteknologier. Den andra revolutionen, cirka 1870–1914, präglades av elektricitet, massproduktion, kemi och större företag. En tredje fas, ofta kallad den digitala eller tredje industriella revolutionen, började omkring 1970 och betonar informationsteknik, automatisering och globalisering.

Drivkrafter inkluderade teknisk innovation, kapital, råvaror, arbetskraft, marknader och statligt stöd till infrastruktur och utbildning. Konsekvenserna var ökad produktion och ekonomisk tillväxt, men även urbanisering, sociala förändringar, arbetsvillkor och miljöbelastning samt ekonomisk ojämlikhet.

Globalt har industrialiseringen varit olika snabb beroende på region, och i många samhällen övergår ekonomin nu mot tjänster och kunskap, samtidigt som fokus inom hållbarhet och digitalisering ökar.