Ickegenetiska

Icke-genetiska faktorer, ofta kallade icke-genetiska, är influenser som påverkar en organisms fenotyp eller sjukdomsrisk utan att bero på förändringar i DNA-sekvensen. Begreppet används inom medicin, epidemiologi och beteendevetenskap för att beskriva miljömässiga, livsstilsrelaterade och sociokulturella orsaker till hälsa och sjuklighet.

Exempel på icke-genetiska faktorer inkluderar miljöförhållanden som luftkvalitet, exponering för toxiner och nutrition, samt livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, kost, rökning och alkoholbruk. Psykosociala faktorer som stress, sömn och socialt stöd, liksom socioekonomisk status och boendemiljö, spelar ofta en viktig roll. Infektioner och förändringar i mikrobiomet kan också väga in, liksom andra utvecklings- och möjligen slumpmässiga processer som påverkar hur organismer utvecklas och hur sjukdomar uppträder.

Forskning inom området undersöker hur icke-genetiska faktorer samverkar med genetiska predispositioner. Genom så kallade gen-miljöinteraktioner kan en given miljöfaktor öka sjukdomsrisk hos personer med vissa genetiska variationer men inte hos andra. Epigenetiska mekanismer beskriver också hur miljö och livsstil kan påverka hur gener uttrycks utan att ändra själva DNA-sekvensen.

Betydelsen av icke-genetiska faktorer betonas i förståelsen av kroniska sjukdomar, folkhälsa och sociala hälsodeterminanter, där miljö och livsstil ofta är centrala mål för förebyggande åtgärder.