Högerkammarsvikt

Högerkammarsvikt är ett tillstånd där höger kammare inte kan pumpa blodet effektivt genom den pulmonella cirkulationen, vilket leder till systemisk venös turbulens och organpåverkan. När högerkammaren sviktar ökar det venösa trycket bakåt i kroppen och blod fylls inte på vänster kammare i tillräcklig mängd, vilket kan ge minskat hjärtminutvolym och symtom på både höger och vänster sida över tid.

Orsakerna är ofta sekundära. Vanliga orsaker inkluderar vänstersidig hjärtsvikt och därmed sekundär lungstagnation med pulmonell hypertension, kronisk obstruktiv lungsjukdom, interstitiell lungsjukdom, akut lungembolism eller arteriell lungcirculationssjukdomar. Andra orsaker är primära rätt kammarsjukdomar, vissa hjärtklaffsjukdomar och kongenita tillstånd. På akut nivå kan högerkammarsvikt uppträda vid massiv lungembolism eller postinfarkt i höger kammare.

Symtom består ofta av dyspné, trötthet och svullnader i benen samt bukvävnad. Venös stas kan ge halsvenstas och leverförstoring med tilltagande ascites. Nytt eller försämrat lever- och njurfunktion kan uppträda vid svår RHF.

Diagnostik innefattar ekokardiografi som bedömer högerkammarstorlek och funktion (till exempel TAPSE), samt hemodynamisk utvärdering vid behov. Blodprover som BNP kan vara förhöjt; elektrokardiogram och bilddiagnostik används för orsakstillstånd.

Behandling fokuserar på bakomliggande orsak samt symtomlindring. Det innefattar vätskekontroll med diuretika, syre vid hypoxi, behandling av pulmonell hypertension och eventuell inotropt behandling vid systolisk svikt. Antikoagulation kan vara aktuell vid samtidig tromboembolisk sjukdom. I svåra fall kan avancerad stödbehandling övervägas. Prognos beror på underliggande orsak och hur mycket vänsterkammarsvikt föreligger.