Hälsorisker

Hälsorisker avser sannolikheten att en person drabbas av skadliga hälsoeffekter till följd av exponering för faror eller riskfaktorer. Begreppet används inom folkhälsa, medicin och arbetsmiljö och omfattar både kortsiktiga och långsiktiga effekter. Hälsorisker kan bero på miljöfaktorer som luftföroreningar och buller, arbetsmiljöfaktorer som kemikalier eller hög arbetsbelastning, livsstilsfaktorer som tobaksbruk, alkohol, ohälsosam kost eller fysisk inaktivitet, samt genetiska och smittsamma orsaker.

Riskerna påverkas av graden och varaktigheten av exponeringen, personens känslighet och ålder samt samverkan mellan olika faktorer. Ofta används begreppen hazard (fara) och risk (sannolikhet gånger konsekvens) för att beskriva situationen, och riskbedömningar strävar efter att ge en överskådlig bild av vad som kan hända och vilka åtgärder som är mest effektiva.

Riskbedömning innebär vanligtvis identifiering av faror, uppskattning av sannolikhet och konsekvenser, och sammanvägning i en riskkaraktärisering. Den kan användas i kliniska sammanhang, i arbetsmiljöarbete eller i breda folkhälsoinsatser. Fullständig riskfrihet är ofta inte möjlig, men risker kan minskas genom tekniska lösningar, policyer, utbildning och beteendeförändringar.

Exempel på åtgärder är rökstopp och vaccinationer (individuellt), begränsning av exponering för farliga ämnen och buller, samt främjande av hälsosamma levnadsvanor. Kommunikation av risker bör vara tydlig och nyanserad så att människor kan fatta informerade beslut.