Havsnivå

Havsnivå är den genomsnittliga höjden på havsytan över långa tidsperioder, vanligtvis relativt till land eller till geoid. Begreppet används ofta som mean sea level (MSL). Havsnivån varierar naturligt på olika tidsskalor, från tidvatten och stormar till decennier, men studeras framför allt som ett mått på långsiktiga förändringar i världshavet.

Två begrepp används: eustatisk havsnivå, den globala medelnivån i haven, och relativ havsnivå, den upplevda nivån vid en plats. Den relativa nivån påverkas av vertikal landrörelse (landhöjning eller landssänkning), havsbottnens topografi och gravitationseffekter.

Mätning sker med tidvattensmätare längs kusterna och med satellitbaserad altimetrimätning som ger globala och regionala kartor över havsnivån. För att få absoluta nivåer måste man korrigera för landrörelse och geodetiska referenser.

Globalt har havsnivån stigit sedan 1800-talet och takten har ökat under 1900-talet och särskilt de sista decennierna. Den globala ökningen ligger i dag runt några millimeter per år mellan 1993 och 2022, vanligtvis uppskattat till cirka 3 millimeter per år. Huvudorsakerna är termisk expansion av uppvärmt havsvatten och tillförsel av smältvatten från glaciärer och istäcken. Regionala mönster varierar kraftigt, och vissa områden upplever snabbare eller långsammare ökning på grund av lokala faktorer som landhöjning.

Framtida utsikter beror på utsläpp och klimatkänslighet. IPCC-prognoser anger att havsnivån sannolikt kommer att öka med flera decimeter, upp till cirka en meter eller mer före slutet av 21:a århundradet i värsta scenarier, med fortsatt regionalt varierad sårbarhet. Effekterna inkluderar ökad översvämningsrisk vid kusterna, salinisering av grundvatten och påverkan på ekosystem och samhällen. Anpassningsåtgärder som kustskydd, våtmarksrestaurering och planering behövs.