Hantverksföremål

Hantverksföremål är föremål som till största delen tillverkats för hand eller med traditionella tekniker av en hantverkare. Begreppet används inom kulturarv och museologi för att särskilja sådana objekt från massproducerade produkter och industriell tillverkning. Värdet ligger i hantverkarens kompetens, materialkunskap och i hur en funktionell eller estetisk lösning uppnåtts genom handens arbete.

Egenskaperna hos hantverksföremål kännetecknas ofta av spår av handarbete och tekniska färdigheter som går i arv mellan generationer. Materialval och tillverkning grundar sig i lokala traditioner och tillgängliga resurser. Objekt kan vara funktionella, dekorativa eller båda delarna, och de omfattar ofta en kombination av form, teknik och miljömedvetenhet som speglar en viss tid och plats.

Vanliga kategorier inkluderar textilier, trä och snickeri, metallarbete, keramik, glas, skinn och flätningsarbeten. Exempel på hantverksföremål är möbler, kärl, muggar, smycken, redskap, vävar och dekorerade föremål som speglar regionala stiltraditioner. I Sverige och andra länder har hantverkstraditioner använts i både dagligt liv och som del av kulturarvet, utbildning och identitet.

Bevarande och klassificering av hantverksföremål diskuteras inom museologi och kulturhistoria. Bevarandet fokuserar på materialets återställning, åldringsprocesser och spår av verktyg, medan klassificeringen ofta tar hänsyn till tekniker, ursprung och användningsområde. Moderna hantverksföremål fortsätter att utvecklas när nya tekniker och hållbara material integreras i traditionella ramar.