Gångtunnlar

Gångtunnlar är underjordiska gångvägar som passerar under gator, järnvägar eller andra hinder och gör det möjligt för fotgängare att röra sig säkert utan att korsa trafikerade ytor. De byggs oftast av betong eller tegel och kan vara helt öppna från båda ändar eller ha avskärmade sektioner längs vägen. Till skillnad från gångbroar är de helt under marknivå eller under gatuplan.

Syftet med gångtunnlar är att öka trafiksäkerheten genom att separera fotgängare från motorfordon och tåg, samt att upprätthålla kontinuerliga gångförbindelser i tätorter där korsningar skulle vara farliga eller svårt att korsa. De används ofta i stadsområden längs livliga gator, vid tågstationer eller skolområden.

Konstruktion och design varierar. Gångtunnlar kan anläggas med olika metoder. Cut-and-cover innebär att man gräver en tunnel och täcker igen. Borrning eller maskinell tunnling används främst där utrymmet är begränsat. Bredd och höjd varierar men är anpassade för fotgängare och ibland mindre hjälpmedel. Materialet består oftast av armerad betong, ibland med tegelväggar. Dränering, skydd mot fuktskador samt god belysning är centrala krav.

Säkerhet och tillgänglighet betonas i modern design: bra belysning, övervakning, nödtelefoner och tydlig skyltning. Ramper eller hissar gör gångtunneln tillgänglig för rullstolar och barnvagnar. Öppningar i båda ändar ökar sikt och upplevd trygghet; ofta finns anti-slip-golv och räddningsutgångar.

Underhåll och miljö omfattar rensning av avlopp och fuktskydd, reparation av vägg- och takytor samt belysning. Vissa gångtunnlar kräver regelbunden sanering mot mögel, graffiti och vattenintrång. Planering tar hänsyn till närliggande områden, gångtrafikens behov och kostnadseffektivitet i drift och underhåll.