stadsområden

Stadsområden är en svensk term som används för att beskriva urbana områden eller stadsdelar som kännetecknas av tät befolkning, sammanhängande bebyggelse och tillgång till urbana tjänster. Begreppet används ofta inom planering, regional utveckling och statistik för att avgränsa delar av en stad eller en storstadsregion som har gemensamma funktioner och infrastruktur, oavsett kommungränser.

Definition och avgränsning: En stadsområde är i allmänhet inte en formell administrativ enhet utan ett planerings- och analysverktyg. Det kan avse ett centralt stadsområde inom en kommun, en grupp grannkommuner som tillsammans bildar ett sammanhängande urbant område, eller ett funktionellt storstadsområde. Avgränsningen varierar mellan olika myndigheter och syften.

Skillnad mot närliggande begrepp: Stadsdel (stadsdel/stadsområde inom en kommun) är ofta en officiell del av en kommun med eget ansvar och nämnd, medan stadsområde fokuserar på urbanitet och funktion snarare än på administrativa gränser.

Användning: Begreppet används vid planeringsarbete som trafik, bostäder, miljö och sociala frågor, samt i statistiska sammanställningar för att beskriva urbaniseringens omfattning och utveckling. Det kan också användas för att beskriva den centrala staden och dess omgivningar som fungerar som en sammanhållen urbanenhet.

Relation till tätort: Tätort är en officiell statistisk enhet definierad av SCB för en sammanhållen bebyggelse; stadsområde är en flexiblare beteckning som ofta används i synpunkter på planering och regional utveckling och kan överlappa flera tätorter eller kommuner.