Godtycklighet

Godtycklighet är ett begrepp som används för att beskriva beslut eller handlingar som grundas på personliga preferenser, nycker eller slumpmässiga faktorer i stället för fasta regler, kriterier eller objektiva överväganden. Det innebär att utfall upplevs som orättvist eller oförutsägbart eftersom beslutsprocessen saknar en tydlig och allmänt tillämpbar grund.

Inom rätts- och förvaltningssammanhang syftar det ofta till när myndigheter fattar beslut utan att följa gällande rättsregler eller när bedömningar görs utan saklig grund. Godtycke står i motsats till legitim diskretion som är kopplad till tydliga ramar och syften, där beslut fattas enligt principer och dokumenterade kriterier.

Konsekvenserna av godtycke kan vara betydande. Det undergräver rättssäkerhet, förutsägbarhet och likabehandling, och ökar risken för missbruk, diskriminering och rättsliga tvister. I en modern rättsstat eftersträvas därför att beslut styrs av lagar och normer snarare än av individuella uppfattningar.

Motverkande åtgärder fokuserar på legalitet, proportionalitet, saklighet och transparens. Viktiga mekanismer är tydliga regler, dokumenterad motivering, offentlighet i beslutsprocessen och oberoende tillsyn. Begreppet används ofta i debatter om politiskt beslutsfattande, administrativt handlande och hur offentliga maktmedel ska användas rättvist.