rättsregler

Rättsregler är normativa regler inom ett rättssystem som styr hur människor får och inte får bete sig samt vilka rättigheter och skyldigheter som följer av ett visst beteende. De är vanligtvis generella och abstrakta och syftar till att skapa en sådan ordning att samhället kan fungera förutsägbart. Rättsregler gäller mot individer, företag och offentliga myndigheter och deras efterlevnad kan följas upp med sanktioner.

Rättsregler omfattar både offentlig rätt och civilrätt. Inom offentlig rätt reglerar de relationerna mellan myndigheter och medborgare samt frågor om statens struktur och ansvar, exempelvis straffrätt, förvaltningsrätt och grundlagar. Inom civilrätten reglerar de rättigheter och skyldigheter i privatfallet, till exempel avtalsrätt, skadeståndsrätt och egendomsrätt. Vissa regler är tvingande och kan inte avtalas bort, medan andra är dispositiva och kan anpassas genom avtal.

Källor och uppkomst: Rättsregler skapas genom olika rättsakter, bland annat grundlagar, lagar antagna av riksdagen och förordningar utfärdade av regeringen eller myndigheter. Rättspraxis (domstolars avgöranden) och internationella avtal, inklusive EU-rätt, påverkar och kompletterar ofta svenska rättsregler.

Tillämpning och tolkning: Domstolar och andra myndigheter tillämpar rättsregler i konkreta fall och måste tolka dem för att kunna avgöra rättsfrågor. Tolkningspraxis bygger på rättsmetoder och, i vissa fall, doktrin.

Relation till andra normsystem: Rättsregler ses vanligtvis som bindande och kunna tvångsmässigt upprätthållna, till skillnad från moraliska eller sociala normer som saknar direkta sanktioner.