Föräldrarsorter

Föräldrarsorter är inom genetik och växtförädling de ursprungliga linjer eller varianter som används som föräldrar när man skapar korsningar eller hybrider. Dessa sorter kännetecknas ofta av genetisk renhet och stabila fenotyper, vilket gör deras egenskaper förutsägbara i avkomman. Syftet med att använda föräldrarsorter är att kombinera olika önskade egenskaper hos de olika föräldrarna och ofta uppnå förbättrad prestanda i hybriden eller i följande generationer.

I växtförädling används föräldrarsorter vanligtvis som grundmaterial för att producera F1-hybrider. De väljs ut för att vara genetiskt skilda och för att ge komplementära egenskaper, såsom hög avkastning, sjukdomsresistens eller tidig mognad. Parning av olika föräldrarsorter kan leda till heterosism, vilket ofta förbättrar avkastning och anpassningsförmåga hos hybriden.

Underhåll och kvalitetssäkring av föräldrarsorter är viktigt. De bevaras genom kontrollerad pollinering och isolering för att säkerställa genetisk renhet och konsistens i avkomman. Särskilda tester används för att verifiera sorternas identitet och spridning av egenskaper, och kontrollmetoder kan innefatta DNA-markörer.

Inom genetiken används termen ofta i samband med P-generationen (föräldrargenerationen) i klassiska korsningsscheman. Föräldrarsorter skiljer sig därför från själva hybriden eller F1-korsningen, som är den avkomma som erhålls. De kan också spela en viktig roll i genetisk kartläggning och bakgrundsanalys av kvantitativa egenskhetsloci (QTL).

Exempelvis används i majs två välkända föräldrarsorter som B73 och Mo17 för att skapa hybrider med förbättrad prestanda.