Förstahandsdiagnostik
Förstahandsdiagnostik är den inledande diagnostiska bedömningen som görs av den som möter patienten i första kontakten, ofta inom primärvården eller akutsjukvården. Målet är att snabbt bilda en arbetsdiagnos, identifiera akuta eller livshotande tillstånd, planera initial behandling och avgöra behovet av vidare utredning hos specialister eller i uppföljning. Bedömningen ska vara systematisk och dokumenterad.
Processen bygger vanligtvis på anamnes och sjukdomshistoria, aktuella symptom, duration och förlopp, samt en systematisk fysisk
Roll och relation till annan diagnostik: Förstahandsdiagnostik fungerar som första steget i vårdkedjan. Den bildar underlag
Begränsningar och kvalitet: Diagnostisk osäkerhet vid informationsbrist, variation i klinisk kompetens och att vissa tillstånd kräver
Exempelområden: I allmänmedicin kan förstahandsdiagnostik vid buksmärta eller andningsbesvär inleda utredning; inom psykiatri används den för