Färdighetskunskap

Färdighetskunskap är en form av kunskap som gör det möjligt att utföra praktiska uppgifter och ta sig igenom handlingar i konkreta situationer. Den fokuserar på hur man gör något, inte bara vad som är sant eller fel. I svensk terminologi betonas ofta att färdighetskunskap innebär know-how eller praktisk kompetens, och den är ofta tacit eller kroppslig, delvis svår att helt uttrycka i ord men förbättras genom övning och erfarenhet.

I jämförelse med faktakunskap eller teoretisk kunskap (kunskap om vad som är sant) är färdighetskunskap knuten till handling, kontext och verktyg. Den har nära samband med begreppet know-how i olika filosofiska traditioner och associerade idéer om tacit kunskap. Inom utbildning kopplas färdighetskunskap till kompetens och färdighetsträning, där lärande sker genom praktiska övningar, demonstrationer och feedback.

Hur färdighetskunskap tillägnas varierar mellan ämnesområden. Den byggs ofta upp genom upplärning i arbetssituationer, mentorskap, simuleringar och repetition av uppgifter under realistiska förhållanden. Bedömning sker vanligtvis genom prestationsbaserade uppgifter, observation och rubricerade kriterier snarare än skriftliga prov.

Vanliga tillämpningar finns inom yrkesutbildning, vård och omsorg, hantverk, musik, idrott och programvaruutveckling, där förmågan att känna igen situationer, välja rätt verktyg och anpassa handlingen är central. Färdighetskunskap utgör därmed en viktig del av hur människor lär och fungerar i praktiska yrkesroller.