Forskningsdesignet

Forskningsdesignet är den övergripande planen för hur forskning ska genomföras för att besvara specifika frågor eller testa hypoteser. Det beskriver vilka forskningsfrågor som studien avser att besvara, vilken teoretisk ram som används och varför vissa metodval görs. Målet är att skapa en systematisk och transparent process som gör resultaten tolkbara och reproducerbara.

Ett forskningsdesigns val påverkar hur data samlas in och hur analyserna ska göras. Vanliga typer är kvantitativa designer (till exempel experimentella och quasi-experimentella studier, tvärsnitts- och longitudinella undersökningar) samt kvalitativa designer (såsom fallstudier, etnografi, fenomenologi och grounded theory). Blandade metoder kombinerar ofta kvantitativa och kvalitativa inslag. Designen måste passa forskningsfrågor, tillgängliga resurser och etiska överväganden.

Viktiga komponenter är problemformulering och syfte, teoretisk ram, urval och sampling, datainsamlingsmetoder och instrument, plan för dataanalys samt bedömningar av validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Etik och sekretess spelar central roll, liksom riskbedömning och godkännande från etikkommitté. En detaljerad tidsplan och en plan för rapportering och kvalitetssäkring ingår ofta.

Processen innebär ofta en litteraturöversikt, formulering av forskningsfrågor eller hypoteser, val av design och metod, genomförande av datainsamling, analys, tolkning och redovisning av resultat. Ett väl genomtänkt forskningsdesign ökar trovärdigheten och bidrar till att resultaten kan sättas i ett vidare sammanhang.