Fettsammansättning

Fettsammansättning beskriver vilka lipider och särskilt vilka fettsyror som finns i ett fett eller i ett biologiskt material. I kosten dominerar fett som triacylglyceroler, medan celler också innehåller fosfolipider och kolesterol som byggstenar i membran och i signalering. Fettsyrornas mättnad, längd och konfiguration påverkar fettets fysiska egenskaper och hur lipider används i metabolismen.

Fettsyror klassificeras efter mättnadsgrad: mättade (inga dubbelbindningar), enkelomättade (en dubbelbindning) och fleromättade (flera). Fleromättade fettsyror uppdelas ofta efter positionen av omega-slutkolatomen, till exempel omega-3 och omega-6. Vissa fettsyror är essentiella för människor, framför allt linolsyra (18:2 n-6) och alfa-linolensyra (18:3 n-3), vilka måste tillföras via kosten eftersom kroppen inte själv kan bilda dem i tillräcklig mängd. Kroppens omvandling till längre kedjor (t.ex. arachidonsyra, EPA, DHA) varierar mellan individer. Cis-former dominierar naturligt; transfettsyror uppträder ibland genom industriell hydrogenering och kan påverka hälsa.

Fettsammansättningen påverkar smältpunkt och vätsketillstånd i vävnader samt cellmembranernas fluiditet. Inom näringsvetenskapen används ofta mått som SFA:MUFA:PUFA-förhållanden och omega-6/omega-3-balans. Generellt har högt intag av mättat fett och transfetter kopplats till ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar, medan en lämplig balans mellan omega-3 och omega-6 anses stödja lipidnivåer och inflammation.

Analytiskt studeras fettsammansättningen genom att bestämma fettsyrornas profil. Fettets triglycerider saponifieras och fettsyrorna ombildas till methylestern (FAME), följt av gaskromatografi. Resultatet uttrycks som andelar av olika fettsyror i provet och används inom nutrition, livsmedelsforskning och kvalitetskontroll.