Enkelbindad

Enkelbindad avser i kemi ett samband mellan två atomer som hålls ihop av en enkel kovalent bindning. En enkelbindning uppstår när två atomer delar ett elektronpar och betecknas som ordning ett. Denna typ av bindning är vanlig inom både organiska och oorganiska föreningar och är den mest förekommande typen av kovalent bindning.

Karakteristiskt för en enkelbindning är att den har lägre bindenergi och längre bindningslängd än dubbel- eller trippelbindningar. Exempelvis är C–C-enkelbindningen cirka 1,54 ångström lång och dissociationsenergin omkring 347 kJ/mol; H–H är cirka 0,74 ångström lång med cirka 436 kJ/mol. Bindningen är ofta icke-polär när atomerna har liknande elektronegativitet, men kan vara polar kovalent om det råder elektronegativitetsdiffens.

Rotation runt en enkelbindning är vanligtvis fri i frätta molekyler, vilket ger olika konformationer. I vissa fall begränsas rotationen av steriska hinder eller av ringstrukturer. Enkelbindningar förekommer i många organiska föreningar, till exempel i metan (CH4) och etan (C2H6), där C–H- respektive C–C-bindningarna är enkelbindningar; i vatten (H2O) och andra molekyler bi- eller polyvalent bindningar kan också vara single bonds mellan olika delar av molekylen.

Enkelbindningar är centrala för molekylers geometri och reaktivitet och påverkar egenskaper som smältpunkt, löslighet och spektrala signaler som används vid kemisk analys.

---