ECMproteiner

ECMproteiner, eller proteiner i den extracellulära matrix (ECM), är komponenter som bildar ett komplext nätverk mellan celler och omgivningen. De produceras av olika celltyper, bland annat fibroblaster, epitelceller, kondrocyter och osteoblaster, och de ger mekaniskt stöd, upprätthåller vävnadsarkitektur och reglerar cellbeteende genom interaktioner med celladhesionsreceptorer som integriner. ECMproteiner fungerar även som reservoirs för tillväxtfaktorer och påverkar processer som migration, differentiering och sårläkning.

De viktigaste familjerna av ECMproteiner omfattar kollagen, elastin, laminin och fibronectin. Kollagen finns i många typer med olika funktioner; typ I och III stärker bindväv medan typ IV dominerar i basalmembranet. Elastin ger vävnaden återhämtningsförmåga efter deformation. Proteoglykaner utgör en stor grupp bestående av kärnproteiner med glykosaminoglykaner som glycosaminoglykaner; exempel är aggrekan och decorin. Basalmembranet innehåller laminin, kollagen typ IV, nidogen och heparan-sulfat proteoglykaner som perlekan. Andra ECM-proteiner såsom tenascin, SPARC och osteonectin bidrar till cellbindning och reglering av matrix.

Remodellering av ECM är dynamisk och sker kontinuerligt. Enzymfamiljer som matrix metalloproteinaser (MMP) och ADAMTS bryter ned ECM-komponenter, medan TIMPs hämmar MMP-aktivitet. Lämplig korslänkning av kollagen och elastin, bland annat via lysyl oxidase, förstärker vävnadens mekaniska egenskaper. Denna omsättning är central vid utveckling, vävnadshälsa och sjukdomar.

Avvikelser i ECMs sammansättning eller omsättning förekommer vid fibros, åldrande, artros och cancer, där förändrad ECM-styvahet och struktur påverkar cellers beteende och sjukdomsfprogression. ECMproteiner är därför viktiga både för normal vävnadsfunktion och för patologi.