Detaljplanen

Detaljplanen är ett juridiskt bindande planinstrument inom svensk kommunal planering som reglerar användningen av mark och vatten samt hur byggnader och miljön får utformas inom ett avgränsat område. Den upprättas under Plan- och bygglagen (PBL) och utgör den mer detaljerade delen av planeringen jämfört med översiktsplanen.

Innehåll och effekter

En detaljplan består av en planbeskrivning och planbestämmelser samt en detaplans karta (detaljplanskarta). I planen anges till exempel vad området får användas till (bostäder, handel, offentlig service, rekreation), byggnadsvolymer, byggnadshöjder, avstånd till tomtgränser, parkeringskrav samt hur gator, grönområden och teknisk infrastruktur ska anordnas. Planen reglerar också hur bebyggelsen får se ut och hur landskapet ska bevaras eller förändras.

Processen

Detaljplaner antas av kommunfullmäktige efter ett planförslag som ofta går igenom samråd och utställning där olika aktörer och allmänheten ges möjlighet att lämna synpunkter. Planförslaget kan också initieras av fastighetsägare eller kommunen. När planen antagits kan den träda i kraft först när den vunnit laga kraft, efter vad som regleras i lagen. Bygglov och byggstart måste sedan följa detaljplanens bestämmelser, eller undantag kräva särskilda tillstånd.

Relation till andra planer

Detaljplanen bygger vanligtvis på kommunens översiktsplan, som anger övergripande mål och riktlinjer. Den detaljreglerade hörnpelaren kan senare ändras eller upphävas genom nya planer om behov uppstår. Planer kan i vissa fall överklagas till länsstyrelsen och i vissa fall vidare till domstol.