Datamaskinlagring

Datamaskinlagring avser alla metoder och medier som används för att lagra digital information i ett datasystem. Den inkluderar både flyktig lagring, som förvarar data medan enheter är påslagna, och icke-flyktig lagring, som bevarar data när strömmen är av. Lagret gör det möjligt att återkalla program, filer och systemkonfigurationer vid behov.

Lagringssystem organiseras ofta i en hierarki efter hastighet, kostnad och uthållighet. Primär lagring är snabb och används av operativsystemet och program under körning. Sekundär lagring erbjuder större kapacitet och behåller data när strömmen är avstängd. Tertiär eller arkivlagring används för långtidsförvaring och sällan åtkomna filer.

Vanliga lagringsmedier inkluderar: primärminne som RAM och cacheminne; sekundärminne som hårddiskar (HDD), solid-state-enheter (SSD/NVMe) och minneskort; samt arkivmedia såsom magnetband och optiska skivor. Molnlagring erbjuder fjärrlagring över nätverk och används ofta för backup och samarbete.

Filsystem och datastruktur organiserar hur data lagras och används. Exempel på filsystem är NTFS, ext4, APFS och HFS+. Data organiseras i filer och kataloger med metadata som namn, åtkomstbehörigheter och tidsstämplar. Prestanda mäts i tillgångstid, genomströmning och IOPS.

Pålitlighet uppnås genom redundans, felkorrigering, backuper, snapshots och versionering. RAID-tekniker och replikering skyddar mot hårdvarufel, medan backuper och offsite- eller versionerade kopior skyddar mot mänskliga fel och skadlig programvara.

Moln- och arkivlagring dominerar ofta i moderna IT-miljöer. Molnlagring ger skalbar kapacitet och åtkomst från flera platser, medan arkivlösningar med band eller kalla lagringskluster används för långsiktig bevarande och kostnadseffektivitet. Framtiden präglas av snabbare minnen och större hållbarhet per energi- och kostnadsenhet.