Datalivscykeln

Datalivscykeln är en beskrivning av hur data skapas, lagras, används och till sist avslutas eller raderas. Den används för att förstå hur data rör sig mellan olika system, avdelningar och användningsfall inom en organisation.

Faserna i datalivscykeln inkluderar generering och insamling, där data skapas eller fås från olika källor; lagring och hantering, där data organiseras och lagras i databaser eller datalager; bearbetning och analys, där data transformeras och analyser utförs; spridning och åtkomst, där data görs tillgänglig för användning inom eller utanför organisationen; bevarande och arkivering, där data hålls kvar i syfte att uppfylla krav och möjliggöra senare återanvändning; samt gallring och radering, när data tas bort enligt policyer eller rättsliga krav.

Styrning och kvalitet står centralt i datalivscykeln. Detta innefattar tydlig rollfördelning och dataägarskap, kvalitetskontroller, metadata och data lineage som beskriver data ursprung och förändringar. Säkerhet och integritet är viktiga, liksom regelefterlevnad, till exempel GDPR. För att underlätta ansvarstagande används ofta databaser eller kataloger för metadata och spårning av användning.

Praktiska aspekter inkluderar satsningar på data governance, data catalog och eventuellt master data management samt arkiveringslösningar. Val av arkitektur, som datalager eller data lake eller kombinationer däremellan, påverkar hur livscykeln hanteras och hur snabbt insikter kan genereras.

Rätt hanterad datalivscykel stödjer datadriven beslutsfattning genom tydlig ansvarsfördelning, dokumentation och kontinuerlig förbättring av processer och teknik.