Datainsamlingsmetoder

Datainsamlingsmetoder är de tekniker och rutiner som används för att samla in uppgifter som svarar på forskningsfrågor eller stödjer beslut inom ett ämnesområde. Metoderna kan delas in i primärdata och sekundärdata. Primärdata samlas in direkt av forskaren eller organisationen och delas vidare i kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvantitativa metoder inkluderar enkäter och enkätundersökningar, experiment samt strukturerade observationer och mätningar som ger numeriska data. Kvalitativa metoder omfattar semistrukturerade eller öppna intervjuer, fokusgrupper, fältobservationer och etnografi, vilka ger djupare förståelse av fenomen och kontext.

Sekundärdata består av data som redan finns tillgängliga, exempelvis offentliga statistiska databaser, arkiv, tidigare publikationer eller företagsdokument. Valet av metod påverkar frågor om validitet, reliabilitet och representativitet. Kvantitativa metoder betonar standardisering och möjlighet till generalisering, medan kvalitativa metoder betonar kontext och nyanser. Vanliga instrument inkluderar frågeformulär, intervjuguider, observationsprotokoll och dokumentanalys.

Etik och integritet är centrala: informerat samtycke, anonymisering eller pseudonymisering, samt tydlig datahantering och efterlevnad av dataskyddslagar som GDPR. Urval kan göras genom sannolikhetsmetoder (slumpmässigt, stratifierat) eller icke-sannolikhetsmetoder (bekvämlighet, snöboll), vilket påverkar generaliserbarheten. Datahantering innefattar planering, säker lagring, metadata, dokumentation och versionering. Pilotstudier och utbildning av fältpersonal bidrar till kvaliteten på insamlingen.